Herregud, så fort saker kan gå! Igår trodde jag att hunden hade blivit såld, och nu håller vi på att göra oss iordning för att åka ner emot Växjö för att kolla på den lilla krabaten.. Sjukt. Har dessutom pratat med mamma, och Ann, Marcus mamma. Ingen av dem ropar hejarop och är överlyckliga, men båda anser att det är vårat beslut och att vi faktiskt är vuxna, bor i egen lägenhet och har egna pengar.

Har både fjärilar i magen och en lätt oro i bröstet. Stort, stort, ansvar. Typ, hej skaffa bäbis! Men det känns så bra och rätt när jag fått min mammas välsignelse.

Strax åker vi, får se om jag kommer hem med ett glatt besked eller ett deppigt. Hur eller hur så har jag ju min älskling, och han är rätt hårig han med. Mahaha!

Puss så länge, hörs när vi kommer hem